Jag blir så nyfiken

Imorse tog jag en sväng förbi apoteket vid Klarabergsviadukten i T-Centralen och utanför apoteket såg jag för första gången i mitt liv en person med livvakt. Visst har jag sett artister och sådant med livvakter, men det här var första gången jag såg en till synes helt vanlig människa med livvakt.

Livvakten såg ut som livvakter generellt ser ut i min värld i alla fall. Han var lång och atletiskt byggd, kring 30-årsåldern, hade mörk kostym och skinnhandskar på händerna. Han hade en öronsnäcka med hudfärgad "krulltråd" som åkte ned innanför skjortan.

Kvinnan livvakten vaktade såg däremot inte alls ut som en person jag tänker mig ska ha livvakt. Hon var jättekort och satt, hade morgonrufsigt hår, påsar under ögonen och en maska som hade gått i strumpbyxorna. På fötterna hade hon dammiga promenadskor och hon drog på en skamfilad liten resväska. Vi möttes vid hyllan för nikotintuggummin och hon köpte samma sak som jag, Nicotinell 4mg med mintsmak.

Kvinnan såg så himla vanlig ut och jag hade så gärna velat fråga varför hon var tvungen att ha livvakt, men det gjorde jag inte. Nyfikenheten får mig att spinna en hel uppsjö av olika scenarion och jag har haft fullt upp hela morgonen med att försöka bestämma mig för varför jag tror att hon hade livvakt.

Än har jag inte kommit på något vettigt som inte inkluderar fantastiska flykter från någon gerilla ute i världen eller undercover agent goes shabby housewife för att undkomma en ex-man som är inblandad i diverse olagligheter.

Vad tror ni?