Fishy Business

Jag tyckte att jag var smart, som för en gångs skull kom ihåg att ta ut soporna när jag skulle till den lilla affären på hörnet; jag går förbi sopcontainern på vägen. Shit vad stolt man kan vara över sig själv; det händer en gång i aldrig att jag har en sådan simultanförmåga.

Glad i hågen släpper jag ner soppåsen i containern och strosar vidare till affären. Går in i affären och plockar ner varorna jag ska ha i korgen. Tyckte att det luktade lite konstigt, men fäste ingen större uppmärksamhet vid det eftersom det ofta luktar lite suspekt i lilla affären, vilket också är anledningen till att man inte kan handla vadsomhelst där. Till exempel kött är ett stort NO-NO att handla där, likaså frysta varor.

Passerade två kufar på vägen till kassan och tyckte att fy faaan vad det luktar illa; som fisk...yuck, yuckety yuck...Nåväl, framme vid kassan slänger jag upp varorna på bandet och när killen i kassan har slagit in varorna, så räcker jag fram pengarna och överfalls av fisklukten igen och denna gång så att det inte går att ta miste på ursprungskällan; min hand.

Aaaahhhhh...vi åt lax till middag igår och eftersom jag inte hann diska igår kväll, så blev disken kvar i diskhon efter middagen. Lilltjejen hade inte sköljt av sin tallrik, så innan jag gick ut med soporna, så skrapade jag snabbt ner resterna i soppåsen. Med bar hand. Sköljde av handen.

Uppenbarligen inte tillräckligt noga.

I samma ögonblick som Fishy Hand (moi) räcker över pengarna, så dyker de två kufarna upp bakom ryggen och självklart måste de också ha känt lukten.

Vad fan tror inte de om mig nu???