Jag och Lilltjejen åker buss 151 från Hallunda till Fridhemsplan varenda vardagsmorgon och vi lyssnar alla gånger på Rix Morron Zoo. Det är vår morgonrutin; Hissa & Dissa, roliga dialoger, nyheterna med Fredrik Birging, kul tävlingar, kanske någon låt däremellan. Det är mysigt. Ibland äter vi frukost på bussen och det är nog det saktaste vi någonsin äter frukost, bara för att vi myser.
Idag hade Lilltjejen sovmorgon, så jag fick åka solokvist. Hade min stora vinterjacka samt min ryggsäck på sätet bredvid mig och var helt inne i min bok (Åsa Linderborgs "Mig äger ingen"). Och då kommer någon och bara sätter sig bredvid mig. Jag såg inte ens personen förrän hennes beniga arsle nästan hade kontakt med min jacka och väska, som för övrigt råkade innehålla originalfoton ända från 1800-talet. Jag hann precis rycka undan väskan och rädda fotona. Jävla hagga!!
Sedan tittade hon på mig med sådan skinntorr blick och en liten, nådig nick som att hon förlät mig för att jag inte hann bereda plats åt henne snabbt nog. Och så såg hon sig omkring sådär halvryckigt som bara indignerade surfittor kan , som att hon ville ha ett vittne på den orättvisa hon just utsatts för ("Såg ni, såg ni? Denna feta, slitna kvinnan låtsades inte om att hon såg mig, men jag visade henne nog, haha").
Jag spär dessutom verkligen på fördomarna genom att vara den jag är; stor, bredaxlad och tjock. Jisses, jag borde kanske ha rest mig för Hennes Höghet, men nänä, den gubben går inte, serru. Jag tänker inte be om ursäkt för min kroppsbyggnad.
Måste dock erkänna att jag har haft min surfittestund idag jag också. Jag stod lite senare på en inte alltför fullpackad tunnelbana och två småkillar i 10-årsåldern stod bakom och var sådär flamsiga som 10-åringar bara är. De stötte till mig flera gånger i ryggen och jag lyckades hålla god min bra länge tyckte jag. Till slut vände jag mig dock om och bad dem coola ner sig och sade att när nu tuben för en gångs skull inte är full, så behöver vi väl inte hålla på och trängas som att den var det. Stackarna såg ut som rådjur i strålkastarljus.
Fick genast lite dåligt samvete och killarna steg av vid nästa station. Jag är inte ett dugg bättre än skinntorra surfittor på 151:an. Jag hatar att inse dessa saker såhär heureka-aktigt upplysande. Jag kan aldrig vara sur bara för surhetens skull och sedan kan jag heller inte vara sur för jag gör ju i princip likadant själv även om jag hellre säger "Ursäkta, kan jag få sitta här" än att helt sonika bara sätta mig ner på någons väska som potentiellt kan innehålla saker av värde för väskans ägare.
Nämnde jag att jag vaknade en timme innan det var dags att stiga upp av inget mindre än fuckingjävlaskithelvetes mensvärk?!
Kan bara konstatera att min morgon inte är sig lik när Lilltjejen inte är med.
The Charlie Calendar Lives On!
6 månader sedan
6 kommentarer:
Fy sikken dag!
Näe, i dag när du kommer hem får du boa in dej i soffan och ha det gott. :)
Kram Vännen!
Hmm, jag är nog en så'n där hagga som skulle kunna göra nå't sån't om man tar upp ett säte med en väska om bussen är full - hatar du mig nu? ;)
Vafasen, jag hade gett den skinntorra kärringen en tremeterunderjordenblick som heter duga och snörpt på munnen. Guud som jag hatar såna kärringar.
Man kan ju i så fall om man ser att en väska är i ivägen be lite snällt om att personen kanske skulle kunna flytta på väskan (det kallas för artighet).
Hoppas att du slipper såna tanter i fortsättningen.
Stor kramis!
Jag skulle spänt ögonen i na! Sånt där tycker jag inte om. Nej fy. De kan vänta tills man tagit undan sina pinaler innan de slår sig ner.
Vi kan bilda klubb - mitt menshumör är inte av den lenare sorten heller. Jag blir riktig 'onajs' om jag ska va ärlig.
Ha en underbar helg!
Kram
RackarTuss - Gick på bio med Lilltjejen på eftermiddagen/kvällen och alles ist gutt in Alby Hills igen. Helt otroligt hur hon tar ner mig på jorden på två röda. Och gosa ner sig i soffan blir det inte av nu längre för jag sitter och släktforskar om kvällarna. Det är ett otroligt spännande pussel att lägga!
Ninnibeth - Skulle absolut aldrig kunna hata dig, så sitt på du bara! Du är ju ingen skinntorr surfitta, så du räknas inte till samma kategori :o).
Liselott - Ja, jag fattar inte heller varför hon inte kunde säga ursäkta, får jag sitta här. Den typen av skinntorra kärringar (gruppen som alltså Ninnibeth INTE räknas in i) har alltid funnits och kommer alltid finnas. Ett redigt rull i sänghalmen kunde kanske få dem på bättre humör. Vet att det funkar för mig och de flesta jag känner i alla fall.
Jules - Samma här...riktigt onajs. Fyra-fem dagar i månaden förvandlas jag till en hagga av omätbara mått och det värsta är att jag är medveten om det mitt uppe i skiten, men kan inte hindra mig själv från att vara en jävla häxa. Och sedan får jag dåligt samvete som mal och mal i bröstkorgen. Usch, säger jag bara!
Trevlig helg till er alla!
Vilken surpuppa!
Jag är så glad att slippa mensen! *dansar runt av glädje* Vågar t o m ha på mig vita brallor numera. Det är underbart, att slippa mitt explosiva humör, och att slippa ha med mig en resväska med bindor och ombyteskläder överallt.
Kramar!
Skicka en kommentar